Vad är Lokaltjänster?
Vi är ett affärsverk som med sina cirka 300 anställda producerar catering-, renhållnings- och fastighetstjänster till skolor, daghem och äldreboende i Borgå. Vi inledde vår verksamhet genom Borgå fullmäktiges beslut år 2011.

Vi vill vara en kunnig föregångare inom vår bransch. Det innebär att man i Borgå ligger i spetsen på utvecklingen i fråga om såväl kostservice, fastighetsskötsel som städning och testar dessutom djärvt nya verksamhetssätt.
Vilka principer styr Lokaltjänsternas verksamhet?
Våra viktigaste principer är ansvarsfullhet, säkerhet och hälsa. Vi tar hand om barn och äldre.

Även Borgå fullmäktiges beslut styr vår verksamhet, till exempel använder vi så mycket närproducerad och ekologisk mat som möjligt.

Fullmäktige sätter upp mål för verksamheten och beviljar affärsverkets kunder anslag för köp av tjänster.
Hur påverkar staden Lokaltjänsternas verksamhetsbeslut?
Affärsverket är en del av Borgå stad men fungerar efter affärsverksamhetsprinciper. Stadens verksamhetsenheter är affärsverkets kunder.
Kan pengar som sparats i måltidskostnaderna användas till exempel för att anställa skolgångsbiträden?
Staden kan nog minska sin inköpsbudget från Lokaltjänsterna och använda mera pengar till något annat. Lokaltjänsterna däremot har inget att säga till om i sådana frågor.
Vad framstegsvänligt har Lokaltjänsterna gjort?
Vi har till exempel testat robotstädning som väckte mycket intresse på nationellt plan. Också funktionsprincipen för det nya centralköket är en mycket modern lösning vilka det inte ännu finns många av i Finland men som hela tiden planeras.

Vi har också djärvt börjat söka efter lösningar för att öka mängden närproducerad och ekologisk mat. Det är inte lätt men till exempel bytet av all mjölk mot ekologisk mjölk förra hösten var ett viktigt steg på denna väg.
Vad är skillnaden mellan servicekök och centralkök?
Serviceköket är till exempel köket i en skola eller ett daghem. Där tillagar man maten färdig – till exempel gräddar makaronilådan som centralköket producerat. Dessutom gör man tillbehören, såsom salladen, eller kokar potatisarna i serviceköket. Centralköket lagar huvudingrediensen till 9 000 dagliga matportioner.
Varför byggdes centralköket?
Många av de nuvarande köken hade redan nått ombyggnadsåldern. Då var det vettigare att tänka över hela verksamhetsmodellen och modernisera den. Det är effektivast att laga huvudingredienserna till måltiderna i centralköket, vilket gör att centraliseringen ger minst en halv miljon euro i besparingar årligen. Också kvaliteten ska vara bättre.
Serverar man fler halvfabrikat i fortsättningen när maten kommer från ett stort centralkök?
Nej, centralköket har ingen direkt inverkan på detta. Tillagningen börjar med en kalltillagningsmetod i centralköket och maten lagas färdig nära kunden, det vill säga i serviceköket, såsom i skolor och daghem.
Vem får mat från centralköket?
Centralköket producerar mat till alla daghem och skolor i Borgå. Skolor och daghem, i vilka inte finns möjlighet att tillreda mat, får sin mat varm från Pääskytie skolas kök. Central köket levererar maten som kall även till Pääskytie skolas kök.
Vem bestämmer vad det ska serveras för mat i skolorna och i daghemmen?
Planeringen av måltiderna styrs av de riksomfattande näringsrekommendationerna och riktlinjerna. Stadssstyrelsen fastställde 2018 riktlinjerna för bespisning och kostutbud i Borgå, där näringsinnehållet i den mat som serveras i skolorna och daghemmen och kostutbudet definieras. Målet är att stödja barns och ungas hälsa och välfärd genom hälsosam mat.

Valet och inköpen av de livsmedel som används i tillagningen styrs av näringsrekommendationerna och anslagen. Kvalitetskriterierna för livsmedel är stränga och de ska också lämpa sig för produktionsmetoderna för en stor grupp. När livsmedel upphandlas krävs att företagen ska kunna lägga fram intyg över livsmedelstillsyn och över transport- och miljöfrågor.
Särskild uppmärksamhet fästs vid livsmedlens fett-, fiber- och salthalter och fettkvalitet. Menyn planeras utifrån statens näringsdelegations näringsrekommendationer och livsmedelssäkerhetsverket Eviras specialrekommendationer för användning av t.ex. lever, korv, knackkorv och pålägg i maten och för behandlingen av bär.
Varför innehåller skolmaten inte grädde och smör?
Skolmaten tillreds enligt de näringsrekommendationer som betonar hälsosam mat. Enligt dem ska man breda växtoljebaserat margarin eller matfett med minst 60 % fett på brödet. I matlagningen används i huvudsak rybsolja och rybsoljebaserad salladssås till salladerna.
Vad är jästextrakt? Används jästextraktet i skolornas och i daghemmens kost i Borgå?
Jästextrakt är ett ljusbrunt pulver. Det används inom livsmedelsindustrin och finns i många av de livsmedel som också används i hemmen, t.ex. buljong, pålägg och kryddor. Jästextraktet i sig smakar ingenting men det förstärker smaken av matens proteinhaltiga råvaror.
Jästextraktet tillverkas av likadan bakjäst som vanligtvis används vid bakning i hemmen. Jästextraktet består till största del av protein och det framställs av delar från jästceller som odlats i kontrollerade förhållanden.
Jästextraktet innehåller naturlig glutaminsyra. Jästextraktet är inte ett tillsatsämne i maten (E-kod) som smakförstärkare, utan det är en vanlig råvara. Glutaminsyra förekommer naturligt också i vissa livsmedel, till exempel i tomat, soja och ost.
------------------------------------------------------------------------------------------------
Kostservicen följer produktutvecklingen inom livsmedelsbranschen och utvecklar hela tiden recept som används i matlagning. I buljonger och såser finns det små mängder jästextrakt. Användningen av pålägg har minskat och användningen av buljongprodukterna minskar i takt med att produkterna utvecklas.
Mängden av jästextraktet är i alla fall i mycket liten. En liter färdig utspädd buljong, som tillretts enligt anvisningarna (Saarioinens buljongpulver), innehåller 0,096 procent jästextrakt. En portion soppa innehåller således 0,0096 gram jästextrakt.
Kan jästextraktet orsaka allergiska reaktioner?
Enligt Evira finns det inga vetenskapliga bevis för att glutaminsyra skulle orsaka allergiska symtom. Om en mycket känslig person skule få i sig stora mängder jästextrakt som framkallade symtom, skulle symtomen påminna om vanliga allergiska symtom (till exempel hudutslag). Glutaminsyran får dock inte magen att svälla upp.
Personer med symtom på överkänslighet ska vända sig till hälso- och sjukvården för att få orsaken till symtomen utredd. Vid behov erbjuder daghemmen och skolorna specialdiet, men för det krävs en läkares, hälsovårdares eller näringsterapeuts intyg.