Näse gårds historia

Näse gårds namn härstammar från dess läge på Borgå ås branta näs. Det första skriftliga omnämnandet av Näse gård är redan från år 1421. År 1526 bodde Henrik Skrivare som adlades år 1530 på gården.

Näse gård var på medeltiden en av de största i Östra Nyland. I mitten av 1500-talet fanns det elva landbohemman som lydde under gården. År 1555 fick Näse en kunglig gäst när Gustav Vasa övernattade där.

Under stora ofreden

Gårdens huvudbyggnad brändes under stora ofreden år 1708. Då ägdes gården av general Georg Johan Maidel som dog 1710. Maidels änka Helena Creutz hyrde ut gården till handelsmannen Ström, och den odlades av två torpare.

Från Näse-Juttes och Calle Holms tid till nutiden

Major Fredrik Adolf Ramsay pantsatte gården till köpmannen Johan Holm år 1813. Hans son Johan Holm blev gårdens mest kända ägare år 1813. Han kallades för Näse-Jutte. Näse området kvarstod i gårdens ägo ända till 1800-talet, även om staden sedan 1600-talet hade önskat utvidga sina områden till Näse. Näse-Juttes son Carl Magnus Holm var gårdens sista privata ägare innan den övergick till stadens ägo 1883. Därefter har den varit uthyrd som bostad, kontor och utställningslokal.

Särprägeln i Näse gårds åkermarker är den stora mängden stenmurar. Näse-Jutte lät bygga femton kilometer stenmurar runt sina åkrar.

Näse gårds arkitektur

I Borgå stadskarta från 1652 var Näse gård i stort sett på sin nuvarande plats. Uppgifter om tidigare gårdsbyggnader som föregick den nuvarande huvudbyggnaden finns inte kvar.

Den äldsta ritningen om den nuvarande gårdsbyggnaden är A. Karls planritning från år 1927. Måtten för Näse huvudbyggnad är enligt 1887 års brandförsäkringsdokument 43 alnar x 13 1/3 alnar (25 meter x 8 meter) och byggnadens mått har inte ändrats sedan dess.

Det exakta byggnadsåret är inte känt. Det har framförts att tidpunkten är antingen slutet av 1700-talet eller tiden mellan 1810 och 1830. Byggherren var troligen vicehäradshövding Johan Holm, och då skulle byggnadstidpunkten ha varit under 1800-talet. De äldsta delarna av sidobyggnaden och uthusen härstammar från Näse-Juttes tid i början av 1800-talet.

Från vilken tid?

Tapeterna som hittats på väggytorna, takmålningen och några fönster tyder på 1830–40-talen. Planritningen, brädfodringssättet och utsidan av byggnaden påminner om arkitekturen i slutet av 1700-talet. Arkitekturen följer herrgårdstraditioner som utformats av modellritningar av militärhusen. Byggnaden har ett mansardtak som är typiskt för 1700-talet.

När gården jämförs med övriga herrgårdar är den mycket likadan med flera gustavianska herrgårdar som byggdes på 1760–70-talen. Näse gård skiljer sig däremot klart från herrgårdar som har byggts samtidigt med den på 1800-talet. Till exempel Stensböle gård som planerades 1814–15 är klart nyklassisk. En tydlig skillnad finns att se i den yttre brädfodringen: stående panel blev mode på 1810-talet men Näse gård har liggande panel enligt gustaviansk stil.

Näse-Juttes manifestation?

Exteriören och planritningen från 1700-talet samt tapet- och målningsfynden som motsvarar 1800-talets empirestil strider mot varandra. Det är å ena sidan möjligt att Johan Holm renoverade den gamla förfallna byggnaden med 1830-talets tapeter. Å andra sidan kan byggnaden ha blivit helt färdig när Holm flyttade dit. Han lät bygga en gård med en exteriör präglad av 1700-talet, men inredningen motsvarade samtida preferenser.

Är detta kanske en manifestation av byggherren: en herrgård som har byggts under den ryska tiden men som ser ut som en typisk byggnad från den svenska tiden? Näse-Jutte var känd för att han beundrare den gustavianska stilen.
 
Källor:
• Rosendahl, Ulrika 2005. Porvoo Näsinmäki. Arkeologinen inventointi. Museovirasto, rakennushistorian osasto.
• Pollari, Emilia 2006. Mullasta maan. Porvoon Näsinmäen suojelukaava.
• Wager, Henrik 2007. Näsin kartanon rakennushistoriallinen selvitys.