Kejsarens äreport

För kejsaren restes en äreport utanför Prästgårdstullen invid vägen till Lovisa. Anvisningar och ritningar fick man uppenbarligen av ryssarna. Arbetet övervakades av brukspatron Johan Solitander och rådman Christian Keissner.

Grunden till porten utgjordes av stenfyllda kistor. Konstruktionen som bars upp av åtta pelare var täckt med grov lärftväv som målats gul. På den sida som vätte mot staden hade målats ett landskap och ovanför det två änglar, som bar upp en krans.

På porten hade skrivits på svenska och ryska dedikationer till kejsaren: På stadens sida stod: ”Till Alexander I, Upplysningens, Lagarnas, Finlands beskyddare”. På den motsatta sidan stod: ”Till Alexander I, till den allra nådigaste beskyddaren av lag och upplysning”.

Äreporten toppades av en medaljong föreställande ett stort A som målats på bräder. I medaljongens västra hörn hade Rättvisans gudinna avbildats och i de östra hörnen Herkules med lejonhud och klubba.
Till porten hörde också till en början den ryska tvehövdade örnen, men gymnasiets gossar stal den. Man berättar att bland dessa också fanns A. I. Arwidsson, som senare blev känd som fennoman. Enligt en annan berättelse måste man avlägsna örnen, ty den hade blivit nersölad.

Konstruktionen kunde upplysas inifrån med ljus som ställts i glaslyktor. De förorsakade dock brandfara, då de sprängdes sönder i marskölden.

På högra sidan av porten fanns en dörr genom vilken man kunde komma in i porten och ta trapporna ända upp till toppen. Äreporten fick stå på sin plats ända till maj 1810, då den revs.