Hälsosam inomhusmiljö

Förhållandena i bostaden och i övriga vistelseutrymmen ska vara sådana att de inte orsakar sanitära olägenheter för dem som vistas där. Med sanitär olägenhet avses exponering, sjukdomssymtom eller sjukdom som beror på nämnda omständigheter. 

Miljöhälsovårdens uppgift är

  • att konstatera eventuell sanitär olägenhet
  • utfärdande av uppmaningar eller bestämmelser att eliminera eller begränsa den sanitära olägenheten, om den instans som ansvarar för utrymmena inte skrider till åtgärder för att utreda och eliminera olägenheten.

Sanitära olägenheter kan bero på bland annat

  • för hög eller för låg temperatur i vistelseutrymmet
  • ventilationen är bristfällig eller saknas helt
  • drag
  • fuktskador i konstruktionerna
  • förekomst av mikrober i inomhusluften till följd av fuktskadorna
  • tobaksrök i inomhusluften
  • hög bullernivå eller alltför mycket eko i lokalerna
  • smutsiga lokaler
  • djurrelaterat damm
  • höga radonhalter i inomhusluften  
  • skadliga kemiska föreningar i inomhusluften som härrör från byggmaterial, möbler, förbrukade kemikalier och förorenad mark.

Ytterligare information om sanitära olägenheter inomhus