Gamla Kaplansgårdens historia

Kaplansgårdens historia fick sin början år 1760, då Borgå brann. Bagaren Bergmans hus, som låg uppe på Bergsgatan, fattade eld, som förstörde merparten av alla trähus i staden. Ungefär 200 familjer blev hemlösa. Efter branden blev det bestämt att Borgås allmänna byggnader hädanefter skulle byggas av sten.

Stenhus i stadens mitt

Stadens borgmästare Gabriel Hagert reste till Stockholm för att anhålla om skattefrihet och lån till återuppbyggnaderna för staden. Han återvände från sin resa med ritningar över rådhuset och kaplansgården.

Samtidigt flyttade borgbyggarmästaren Gotthard Flensborg till staden, och han fick auktoritet att fungera som arkitekt. Den danskfödde Flensborg hade fungerat bland annat som byggnadsmästare för Sveaborg.

Enligt uppskattningen för kyrkan och kaplansgården visade det sig att det hade bestämts att kaplansgården skulle byggas i mitten av Rådhustorget. På tomten hade borgare Haikmans hus tidigare stått. I gengäld fick Haikman pengar och en ny tomt. Samtidigt såldes en annan del av Haikmans forna tomt till köpmannen Holm, vars nya stiliga hus krävde en större tomt. Borgå museum upprätthåller idag Holmska gården.

Byggandet av Kaplansgården började 1763, och redan följande år flyttade kaplan Joel Petrejus in. I ungefär hundra år fungerade byggnaden som bostad åt församlingens kaplaner.

Från bageri till konstutrymme

Byggnaden såldes på en auktion till bagare Alfred Rannström år 1865. Nedervåningens valvkällare blev renoverad för dåtidens bageri. Tillsammans med Tobias Tomander tränade Rannström till bagare fram till 1899. Kaplansgården fungerade som bageri ända tills 1975 (F. Henriksson, Jalmari Lehto, Erik Bärlund, Paul Jokinen).

Just under 1900-talets början bodde i huset stadens första hyresbils företagare J.F. Fallström, som också utövade någon form av utskänkningsvarksamhet. Efter honom bodde skräddaren K.J. Fransson, i huset, tills bagarföretagaren F. Henriksson började sin verksamhet.

Borgå stad återfick innehavet av byggnaden år 1977. Det renoverades till ett konstutrymme och första konstutställningen öppnades i maj 1978. Nedervåningen är uthyrd till caféföretagare. Ytterväggens bageriskylt berättar samtidigt om husets långa historia som bageri.