En hållbar vardag är möjlig: borgåfamiljer minskade sitt koldioxidavtryck med en fjärdedel på några veckor

Familjerna i Borgå visade att ett mer hållbart levnadssätt kan uppnås i en månad. De borgåfamiljer som provade på hållbara levnadsvanor minskade på sitt koldioxid- och materialavtryck med små vardagliga val. Koldioxidavtrycket minskade i medeltal med 27 procent i en månad, och koldioxidavtrycket för boende t.o.m. med 42 procent.

Om alla människorna levde som finländarna, skulle vi behöva fem jordklots naturresurser. Hurdant skulle det vara att leva en hållbar vardag utgående från en planets resurser?

Åtta hushåll i Borgå deltog i ett internationellt projekt och provade ett resurssmart liv i en månads tid. Som mätkriterium användes koldioxid- och materialavtryck, och till mål för hållbar nivå valdes det mål som ställdes för år 2030 i klimatavtalet i Paris, dvs. tre ton per person per år. För många hushåll betydde detta att avtrycken måste minskas till hälften.

Hushåll från sju olika länder deltar i det internationella projektet: Finland, Danmark, Tyskland, Spanien, Schweiz, Mexiko och Indien. Under det första året deltog 5-10 pilotfamiljer från varje land, år 2019 ca 500 och år 2020 ca 10 000 hushåll. Det tyska Wuppertal-institutet och i Finland D-mat Oy koordinerar projektet.

Betydande minskningar med lätta vardagliga val

På grund av mätningar och gemensamma idéer genomförde hushållen många olika försök. Hushållen provade bl.a. på elcyklar, laddbara hybridbilar, biogasbilar, hemtransport av mat, veganmat och matsvinnstjänster.

- Avsikten var att hushållen hittar hållbara levnadsvanor som passar deras vardag och ser vilka konsekvenser de egna valen har så att de nya vanorna blir bestående, berättar D-mat Oy:s verkställande direktör Michael Lettenmeier.

Hushållens genomsnittliga koldioxidavtryck minskade under försöket med 27 procent och materialavtrycket med 20 procent. Koldioxidavtrycket av boende minskade t.o.m. med 42 procent. Övergång till förnybara energikällor och minskning av el- och uppvärmningsenergin hade största inverkan. Också minskad konsumtion av kött, ost och kaffe, minskad privatbilism och användning av elcyklar, kollektivtrafik och biogasbilar hade en stor betydelse.

Hushållen tyckte att försöket var nyttigt, roligt och ekonomiskt uppmuntrande.

- Ingen av ändringarna vi gjorde kändes som en börda. Denna ändring är möjlig på riktigt, berättar Jenni Nilsson som deltog i försöket.

- En hållbar vardag blev ett gemensamt intresse för vår familj under försöket. Alla våra barn deltog i diskussionen. Det var intressant att se konkret varifrån vårt koldioxidavtryck kommer och hur de olika försöken påverkade det, berättar Piritta Simola.  

Projektet ger information för en hållbar utveckling av Borgå

- Borgå stad strävar efter att vara kolneutral senast år 2030, och invånarna har en central roll för att kunna uppnå detta mål. Det är viktigt att lätta val för en hållbar vardag är möjliga, säger experten på hållbar utveckling Sanna Päivärinta.

- Försökets resultat var mycket positiva. Hushållen var motiverade och det har varit en glädje att följa hur de har förbundit sig till projektet. Jag önskar att de positiva resultaten och hushållens iver motiverar också andra borgåbor att prova på ett mer hållbart levnadssätt, säger Päivärinta.

68 procent av Finlands koldioxidavtryck kommer från hushållens konsumtion.

- Det kan ändå inte vara endast på hushållens ansvar att sträva efter ett hållbart levnadssätt. Det behövs också politiska beslut, nya tjänster och ändringar i infrastrukturen.

 

Bekanta dig med slutrapporten

Läs mera om acceleratorn för hållbara levnadsvanor

Ytterligare information:

expert på hållbar utveckling Sanna Päivärinta, Borgå stad, tfn 040 676 1479, sanna.paivarinta@porvoo.fi
verkställande direktör Michael Lettenmeier, D-mat Oy, tfn 040 54 12 876, michael@d-mat.fi