Byggnaderna under Borgå lantdag för 200 år sedan och idag

Idag kan man kanske förundra sig över varför lantdagen ordnades i Borgå och inte i Åbo, som i början av 1800-talet var den mest betydelsefulla och största staden i Finland. Den viktigaste orsaken lär ha varit att Finska kriget fortfarande pågick och att Åbo, på samma sätt som den viktigaste inlandsstaden Tavastehus, fanns långt från den ryska gränsen. Stämningen i dessa städer uppfattades inte vara lämplig för en rysk lantdag. Lovisa och Helsingfors skulle lägesmässigt ha varit tänkbara, men kunde inte erbjuda lämpliga utrymmen. Helsingfors hade blivit svårt förstörd i en brand ett år tidigare.

Fördelarna med Borgå var dess goda läge invid ryska gränsen. Dessutom kunde staden erbjuda representativa samlingsutrymmen. Borgå stads offentliga byggnader, som domkyrkan, gymnasiet och rådhuset, lämpade sig väl för möten och fester. I stadens centrum fanns det fina privatägda stenhus, som Solitanders hus och Holmska gården. Alla byggnader som på ett centralt sätt var en del av lantdagen finns fortfarande kvar i stadsbilden i Borgå.

Staden iståndsätts

Magistraten i Borgå gav order om att staden skulle iståndsättas inför lantdagen. Man strävade efter att ploga stadens gator och Borgås första gatlyktor tändes.

Trottoar av trä skyddade kejsarens skor

För kejsaren byggdes en trottoar av trä. Trottoaren gick från s.k. Slottet på Ågatan, via domkyrkan till gymnasiet (nuvarande domkapitlet). Trottoaren skyddade kejsarens skor från snöslask i mars och gatudamm. Det var strängt förbjudet för andra att gå på trottoaren, ett vite på nästan sju riksdaler hade fastställts. För summan hade man kunnat köpa två kor.

Lantdagsledamöterna inkvarterades i hemmen

I lantdagen deltog 134 ledamöter, men alla var inte närvarande under hela lantdagen. Ledamöterna inkvarterades i privata hem i Borgå. Inkvarteringsskyldigheten belastade kännbart hushållen i Borgå. Magistraten kartlade inkvarteringsutrymmena noggrannt. Enligt kartläggningen kunde man inkvartera gäster i 87 hus, i vilka man kunde överlåta 43 salar och 158 kammare. Stadsborna fick själva använda 30 salar och 164 kammare. Husägarna skulle se till att fastigheterna var i skick. Kakelugnarna skulle vara funktionsdugliga och fönsterrutorna hela. Rummen skulle städas och inredas för att eventuellt kunna användas under lantdagen.

För inkvartering och andra tjänster fastställdes en avgift, detta gällde bl.a. städning, vatten som bars in i husen och belysning. Avgiftsstorleken varierade bl.a. enligt fastighetens läge. Dyrast var inkvarteringen längs huvudgatorna.


Borgå domkyrka

Lantdagens invigningsfestligheter inleddes med en gudstjänst i domkyrkan den 28 mars 1809.
Den 29 mars läste generalguvernör Sprengtporten upp den svenska översättningen av den kejserliga regentförsäkran i domkyrkan och stånden svor sin trohetsed till kejsaren. I regentförsäkran meddelade Alexander I att han stadfäster landets religion och grundlagar samt ståndens och alla invånares rättigheter och skyldigheter.

Lantdagens avslutningsgudstjänst hölls i domkyrkan den 19 juli 1809

Emanuel Thelnings målning avbildar händelserna i Borgå domkyrka då Alexander I just hade avgett sin regentförsäkran. På målningen kan man identifiera flera lantdagsledamöter och andra märkespersoner.
I domkyrkan finns en porträttstaty i brons som föreställer Alexander I. Statyn gjordes år 1909 av Walter Runeberg och placerades i kyrkan till minne av lantdagens 100-årsdag.


Borgå gymnasium

(nuvarande domkapitlet, byggd 1759–1765)

Som lantdagens rikssal användes läsesalen på andra våningen i Borgå gymnasium (nuvarande domkapitlet).

Efter öppningsceremonierna i domkyrkan den 28 mars flyttade man sig till rikssalen, där kejsaren förklarade lantdagen öppnad. Kejsaren höll ett trontal på franska, som generalguvernör Sprengtporten översatte till svenska. I sitt tal konstaterade kejsaren bl.a. att ”detta möte skall vara begynnelsen för er statliga existens”.

Under lantdagsarbetet samlades prästståndet i gymnasiet. Som prästståndets talman fungerade biskop Jakob Tengström från Åbo.

Lantdagsbal

I rikssalen arrangerades en lantdagsbal den 28 mars. Senare generationer har fängslats av och fantiserat om denna bal, där landshövdingens dotter Ulla, Ulrika Otteliana Möllersvärd, väckte kejsarens uppmärksamhet. Det sägs att kejsaren plockade upp en solfjäder som Ulla tappade på golvet och behöll den under hela balen. Solfjädern finns i dag till påseende i Borgå museum.

Sång till kejsaren i granriskoja

I rikssalen dansade man igen den 18 juli i samband med lantdagens avslutning. Framför gymnasiet hade man byggt en koja av granris. Några kvinnor ställde sig i en cirkel inne i kojan som lysts upp med stearinljus. I kojans bakre del fanns ett porträtt av Alexander och vid det hälsade några adelskvinnor på regenten genom att sjunga den finskspråkiga ”Weisu keisarille”, visa till kejsaren. Man tror att sångens ord skrivits av F. M. Franzén, som var den mest betydande finländska diktaren under denna tid.

Finland upphöjt bland nationerna

Lantdagens avslutning skedde i rikssalen den 19 juli. Då läste rikskansler Tandefelt upp ståndens svar till de förslag som framförts under lantdagen. Under tillställningen höll Alexander I ett tal där han konstaterade att Finland upphöjts bland nationernas antal.


Gamla rådhuset (byggt 1762–64)

Gamla rådhuset i Borgå är ett av två rådhus i Finland som byggts under 1700-talet och som bevarats i ursprungligt skick. Det andra finns i Raumo.

Adels- och borgarstånden samlades i Rådhuset. Som adelsståndets talman fungerade lantmarskalk, greve Robert Wilhelm De Geer. Den stora salen på andra våningen fungerade som mötesrum för de 75 adelsledamöterna.

Borgarståndet samlades i den mindre salen på andra våningen. Ståndet hade 20 medlemmar och som talman fungerade köpman Kristian Trapp från Åbo.

I Gamla Rådhuset finns idag Borgå historiska museum. Byggnadens grundrenovering blir klar till jubileumsåret.


Orraeus hus

Bondeståndet samlades i lagman A. F. Orraeus hus vid Kyrkotorget. Som talman fungerade häradsdomare Petter (Pehr) Klockars från Nykarleby. Bondeståndet hade 31 lantdagsledamöter.
Idag är Orraeus hus bekant främst genom Restaurang Gamla Lagmannen som finns i husets ekonomibyggnad.


Kejsarens residens, s.k. Slottet

Kejsare Alexander I med följe var inkvarterade i biträdande borgmästaren J.E. Solitanders hus (Ågatan 12). Av denna orsak kallas byggnaden fortfarande för Slottet.

I samband med lantdagens öppning bjöd kejsaren lantdagsledamöterna på middag i Slottet.


Holmska gården

Gården, som byggdes invid Rådhustorget av köpman Johan Holm den äldre under åren 1762–1763, fick fungera som lantdagsbostad för lantmarskalk, greve Robert Wilhelm De Geer.

Idag finns det ett museum i huset. Muséet visar hur en förmögen köpmansfamilj levde under 1700-talet.

Texten sammanställd ur följande källor:
 
• Vuosien 1772-1816 kronologia merkkivuoden 1809 valmisteluun (Raimo Savolainen 1.10.2007).
• Porvoon kaupungin historia II 1602-1809, Ilkka Mäntylä, Porvoo 1994. Borgå stads historia II 1602-1809, Ilkka Mäntylä, Borgå 1994.
• Porvoon valtiopäivät 1809, teksti Merja Herranen, Porvoon museo 1986 / 2002. Borgå lantdag 1809, text Merja Herranen, Borgå museum 1986 / 2002.
• http//www.eduskunta.fi/kirjasto/Arkisto/p_vp.htm
• Päiviö Tommila, Suomen autonomian synty 1808-1819, Valtion painatuskeskus, Helsinki 1984.