Skip to content

Borgå stad får beröm för användning av förnybar energi

Borgå stads utredning om användning av förnybar energi har blivit färdig.

Utredningen gällde utsläpp från fjärrvärme och möjligheter att öka användningen av förnybar energi, speciellt vindkraft och solenergi, i stadens fastigheter. Som resultat av utredningsarbetet presenteras åtgärdsförslag som på ett lönsamt sätt kan öka användningen av förnybar energi i kommunens område. Man har också föreslagit olika modeller för genomförandet av åtgärderna. Utredningen gjordes av Sustecon Oy. Utredningen har publicerats på finska på stadens websidor: Ekologiska val i Borgå Uusiutuvan energian kuntakatselmus.

I rapporten konstateras att Borgå är en progressiv stad med tanke på värmeproduktion. I staden finns ett omfattande fjärrvärmenät, och fjärrvärme produceras nästan helt med förnybara energikällor, i huvudsak med flis. Biogas togs i bruk år 2015 och under sommaren 2017 kommer Östra Nylands Avfallsservice Ab att starta produktion av fjärrvärme i Borgå som utnyttjar deponigaser. Staden köper största delen av elen (över 95 %) av en extern leverantör.

Största delen av stadens fastighetsbestånd omfattas av fjärrvärme. I utredningen beaktades de viktigaste fastigheter som inte omfattas av fjärrvärme och som har stor energikonsumtion och fossila uppvärmningssystem. För objekten gjordes kalkyler om kostnadseffektiva alternativ för att övergå till att använda förnybar energi.

Bedömningen gällde sex skolor med årskurs 1-6 och ett daghem samt Näse gård som är en av de gamla värdefulla byggnaderna. Dessa fastigheter har för tillfället oljeuppvärmning och Näse gård värms upp med el. Enligt utredningen bör man för skolornas del göra en noggrannare utredning om ibruktagande av pelletssystem och värmepumpssystem med jord-, berg- eller vattenvärme.

I sammanfattningen konstateras att trä torde vara den viktigaste källan av förnybar energi i Borgå också i framtiden. Vindkraft som ännu inte alls används kan anses vara den näst viktigaste källan. Staden har dock begränsade påverkningsmöjligheter vad gäller anläggande av vindkraft. En stor och effektiv vindkraftspark som byggs i havet skulle kräva en ändring i landskapsplanen. I rapporten konstateras dock att det lönar sig att göra en utredning om anläggande av mindre vindkraftsparker som ligger i stadens havsområde.

Enligt utredningen kan man också öka användningen av träpelletar, jord- och bergvärme och solvärme.

– I fortsättningen kommer Borgå att satsa mycket på solenergi i stadens egna fastigheter. Vi börjar bland annat utreda ibruktagande av ett system med lagrad solvärme i berg. Bergvärme lämpar sig för objekt som inte ligger i grundvattenområden, berättar biträdande stadsdirektör Fredrick von Schoultz.

För tillfället har Borgå knappast alls utnyttjat solelens möjligheter. Ibruktagandet av solel granskades i de fastigheter som har stor elkonsumtion också under sommaren. Man gjorde en utredning om Näse hälsostation. I rapporten uppmanas staden att använda solel i Aurorahallen där taket renoveras sommaren 2017. I samband med renoveringen kan man installera ett system med solpaneler.

I rapporten konstateras att stadsplaneringen i Borgå beaktar väl strävan efter energieffektivitet och ibruktagande av förnybara energikällor i samband med planläggningen. I en detaljplan kan fastställas om anslutning till fjärrvärme och till exempel om byggnadernas placering och takform så att de möjliggör användningen av solenergi. I utredningen granskades detaljplanen för västra åstranden och Alexandersbågen. Båda detaljplanerna innehåller ett krav på att ansluta sig till fjärrvärme. I rapporten lyfts också fram frågor som främjar energieffektivitet. Dessa är tätt byggande, placering av tjänster, centraliserade parkeringslösningar, beaktande av cykeltrafiken samt användning av solel vad gäller Alexandersbågen.


FAKTAUPPGIFTER

  • Borgå stad har varit med i kommunernas energieffektivitetsavtal (KETS) sedan 2008. Att låta göra en kommunal utredning omfattas av avtalet. Arbets- och näringsministeriet stöder detta arbete.
  • Sustecon Oy genomförde utredningen mellan november 2016 och februari 2017. Referensåret var 2015.
  • Enligt utredningen är fjärrvärmen i Borgå redan mycket "grön": koldioxidutsläppen är 5 g/kWh medan landets medeltal är 183 g/kWh.
  • Av skolbyggnaderna bedömdes sex skolor med årskurs 1–6: Ebbo skola och Kerkkoon koulu samt Kråkö skola, Sannäs skola, Saxby skola och Tuorilan koulu som föreslås att läggas ned i skolnätsutredningen. Beslutet om skolnätet har inte fattats. I fråga om de fastigheter som läggs ned försökte man preliminärt bedöma hur mycket fastighetens värde stiger på grund av uppdatering av uppvärmningssystemet. Om fastigheterna bevaras omfattas de enligt rapporten av samma rekommendationer som Ebbo skola och Kerkkoon koulu.
  • Borgå stad äger totalt 232 fastigheter: 113 bostadshus, 36 byggnader inom vårdbranschen (av vilka 29 daghem), 35 undervisningsbyggnader, 28 samlingsbyggnader, 9 kontors- och förvaltningsbyggnader samt 11 andra byggnader.


Ytterligare information: biträdande stadsdirektör Fredrick von Schoultz, tfn 040 544 1586, fvs@porvoo.fi

 

21.4.2017 12:09

Categories: Boende Planläggning