Aktuellt om projekten

Tillbaka till Framtidens social- och hälsovårdstjänster i östra Nyland -sidan

Läs här projektchefens infobrev där det regelbundet berättas hur arbetet i projekten framskrider.

Infobrev 8/2021

HÖSTHÄLSNINGAR FRÅN PROJEKTEN FÖR FRAMTIDENS SOCIAL- OCH HÄLSOCENTRAL I ÖSTRA NYLAND

Riksdagen godkände social- och hälsovårdsreformen i juni, och ett temporärt beredningsorgan (VATE) för Östa Nylands välfärdsområde inledde verksamheten i slutet av augusti. Det arbete som utförts i projekten inom ramen för Framtidens social- och hälsocentral och strukturreformen utgör en del av grunden för tjänsterna inom det framtida välfärdsområdet. Dessa gemensamma projekt för kommunerna fortsätter i Östra Nyland planenligt och i samarbete med det temporära beredningsorganet. I augusti blev det möjligt att göra en kompletterande ansökan för projektet Framtidens social- och hälsocentral. Projekten förbereder sig nu på detta. Finansiering söks bl.a. för utveckling av det stöd som behövs till följd av coronapandemin, för rehabiliteringstjänster, närståendevård och elektroniska tjänster samt för åtgärder i anslutning till en skärpning av vårdgarantin. 

Arbetet inom projekthelheten har under hela projekttiden präglats av coronapandemin. Vi har velat se det utvecklingsarbete som görs inom projekten som en stark del av det arbete som utförs i kommunerna, och därför har personalen vid sidan av sitt eget arbete deltagit i arbetsgrupperna. Coronapandemin har utmanat hälso- och sjukvården på många sätt och det har inte alltid funnits den tid som man önskat för utvecklingsarbetet. Trots det har man i de olika arbetsgrupperna kunnat bearbeta de utvecklingsbehov som upptäckts, och genom samarbete mellan kommunala arbetstagare, organisationer, föreningar samt kommuninvånare har man sökt gemensamma modeller och handlingssätt för hela Östra Nyland.  

 

PLANERING AV STYRNINGEN AV DEN SPECIALISERADE SJUKVÅRDEN SOM EN DEL AV PROJEKTHELHETEN

Som en del av Strukturreformsprojektet deltar Östra Nyland i det projekt för Styrning av den specialiserade sjukvården (ESH) som administreras av Helsingfors och som gäller hela Nyland. I projektet fokuserar man särskilt på de tjänster, strukturer och samarbete som finns i gränssnittet för kommunernas social- och hälsovårdstjänster och den specialiserade sjukvården. Helheterna i projektet för styrning av den specialiserade sjukvården omfattar strategisk styrning av ekonomin, kunskapsledning, främjande av välfärd och hälsa samt helheter som fokuserar direkt på tjänsterna för klienter: mentalvårdstjänster för barn och unga, brådskande mottagningsverksamhet, tjänster för äldre samt digitala tjänster. Projektet har varit glädjande med tanke på dess särdrag: även den specialiserade sjukvården är starkt involverad i projekthelheten. På detta sätt kan man utveckla servicekedjor där klienterna rör sig över organisationsgränserna.

 


Infobrev 7/2021

ETT FÖRSÖK MED VERKSAMHETSMODELLER FÖR DISTANSMOTTAGNINGAR GENOMFÖRS I ÖSTRA NYLAND

Utvecklingen av elektroniska tjänster i anslutning till strukturreformen har framskridits till ett sådant skede då försöket med distansmottagningar inleds. De pilotobjekten har valts på basis av den inledande kartläggningen och invånarenkäten som gjordes i början av året 2021. Enligt planerna utvidgas tjänsterna på så sätt att distansmottagningarna tas i bruk samtidigt och inom desamma tjänsterna i alla kommuner i Östra Nyland.

De första pilotobjekten är bedömning av servicebehovet inom vuxensocialarbete samt psykiatriska sjukskötarens och depressionsskötarens mottagningar vid hälsostationer. Distansmottagningar har redan varit möjliga inom dessa tjänster under undantagsförhållandena och nu byggs det en enhetlig modell för genomförandet av distansmottagningar i Östra Nyland. Anställda har begärts att bedöma möjligheten av distansmottagning för varje kund i samband med bedömning av vård- och servicebehov och att erbjuda en distansmottagning från och med 7.6. Försöket pågår till slutet av november men målet är att distansmottagningarna blir en bestående del av tjänsteutbudet. Förutsättningen för tjänsten är kundens samtycke och vilja till distansmottagning samt att kunden har en fungerande e-postadress. Kunden har även rätt att be om en distansmottagning.

I början av försöket kommer man använda Microsoft Teams för genomförandet av distansmottagningar i de kommunerna där programmet redan är i bruk. Konkurrensutsättningen för att skaffa den slutliga tekniska lösningen kommer att inledas på sommaren 2021. Kunden får anvisningarna gällande distansmottagning i samband med tidsbeställning. Vi ber om kundrespons med en Webropol-enkät alltid när distansmottagningen tar slut. Länken till enkäten skickas i samband med tidsbeställningen. Responsen behandlas anonymt, utan identifieringsuppgifter.

I augusti och september utvidgas försöket med distansmottagningar bl.a. till rådgivningens och skolhälsovårdens tjänster samt till tjänster inom öppen sjukvård. Följ med meddelandena!

Förfrågningar om distansmottagningarna: Heidi Hovisilta (projektplanerare) tfn 0404844936, heidi.hovisilta@askola.fi


Infobrev 6/2021

Info on ITUA Hälsotjänster

Hälsotjänsterna finns till för alla kommuninvånare oberoende av ålder. Nästan alla har någon gång anlitat någon kommunal hälsotjänst. I projektet utvecklas hälsotjänsterna enligt vårdreformens tema. Utvecklingsarbetet genomförs multiprofessionellt och med utnyttjande av kompetensen hos de yrkesutbildade inom både socialvården och hälso- och sjukvården. De mest använda hälsotjänsterna är hälsovårdscentralens och mun- och tandvårdens tjänster, men till denna helhet hör även tjänster för äldre, såsom vård- och omsorgsboende, hemservice och hälsocentralsjukhusen. Även rådgivningarnas tjänster är hälsotjänster som används av många kommuninvånare, men de största, dvs. mödra- och barnrådgivningarna samt skol- och studerandehälsovården, hör i denna projekthelhet till tjänster för barn och unga.

Coronaepidemin har bromsat utvecklingen av hälso- och sjukvårdstjänsterna

Hälso- och sjukvårdsgruppens arbete har under hela projekttiden försvårats av coronaepidemin, som drar resurser från alla. Trots det har gruppen lyckats fortsätta behandlingen av de gemensamma temana och kommit en god bit framåt i arbetet. Hälsotjänsterna är ett stort område. Därför beslöt vi genast i början att dela upp gruppen i underarbetsgrupper för att på bästa sätt kunna hantera hela området. Redan i början konstaterade vi att det var väsentligt att ha representanter för den specialiserade sjukvården med i hälsotjänsternas grupp, så i början av året förstärktes gruppen med representanter för Borgå sjukhus. För närvarande har vi fyra underarbetsgrupper: Hälsocentralstjänster, Mun- och tandvårdstjänster, Dygnetrunttjänster och tjänster i hemmet samt Tjänster i samarbete mellan miljöhälsovården och hälso- och sjukvården. Den specialiserade sjukvårdens representanter deltar i underarbetsgrupperna Hälsocentralstjänster och Dygnetrunttjänster och tjänster i hemmet.

I projektet söker vi gemensamma verksamhetsmodeller och förbättringar i tillgången på tjänster och deras kontinuitet

Hälsotjänsternas grupp koncentrerar sig på att lösa identifierade problem i tjänsterna. Å andra sidan söker vi enhetliga verksamhetsmodeller för regionen. Framtida pilotobjekt kommer bl.a. att gälla processen och kriterierna för att bevilja serviceboende, enhetliga modeller för kontroller enligt åldersgrupp inom mun- och tandvården, enhetliga modeller för att stödja patientens övergång mellan olika vårdgivare, åtgärder för att rekrytera personal och öka kompetensen och trivseln samt pilotförsök i syfte att förbättra tillgången till tjänster och kontinuiteten i vården i synnerhet vid hälsocentralerna och inom mun- och tandvården.


Infobrev 5/2021

I projektet ITUA utvecklar de sociala tjänsterna en modell för förebyggande och uppsökande tjänster som främjar välbefinnandet

Under de senaste åren har förebyggande och tidiga tjänsterna inom socialservicen utvecklats, men fortfarande ligger tyngdpunkten på korrigerande tjänster. I fortsättningen pågår konsekvent arbete för att flytta tyngdpunkten till förebyggande och tidiga tjänster.  Det centrala målet för socialtjänsterna är att identifiera klienternas servicebehov allt tidigare.  Målet är att kunna skapa en enhetlig regional modell för handledning och rådgivning så att klienterna får veta varifrån de får information och hjälp.  De sociala tjänsterna kommer också att bereda en utvidgning av modellen med ansvariga arbetstagare och team i regionen samt kartläggning av det sektorsövergripande servicebehovet. Modellen med ansvariga arbetstagare minskar risken till att klienten bollas mellan olika platser och klienten har i alla ärenden alltid kontakt med sin egen ansvariga arbetstagare. Antalet långtidsarbetslösa har också hållit sig på en hög nivå i regionen. Därför är det viktigt att systematiskt satsa på åtgärder som främjar sysselsättning, utbildning och delaktighet. Genom att personer allt tidigare får stöd kan man undvika att problemen hopar sig och på så sätt förbättra personens övergripande välbefinnande.

Vid mötena med utvecklingsarbetsgruppen för socialtjänsterna finns yrkespersoner från olika kommuner. Den nuvarande situationen för kommunernas socialtjänster har kartlagts och för närvarande pågår ett pilotförsök för distansmottagningar inom socialtjänsterna, utveckling av en modell för inledande utvärdering och kostnadsutredning i anslutning till långtidsarbetslösa.

Tjänsterna ska vara tillgängliga för alla kommuninvånare

Ett centralt utvecklingsområde är att skapa lågtröskeltjänster ute på fältet där människor befinner sig och där de är lättillgängliga.  Verksamheten vill särskilt främja välbefinnandet för dem som står utanför tjänsterna eller som hotas av marginalisering och för att stärka jämlikheten. Genom tjänsterna ute på fältet vill man erbjuda hjälp till människor som kanske inte själv orkar eller kan leta efter hjälp.

Tjänsterna kommer att utvecklas tillsammans med tredje sektorn, erfarenhetsexperter samt kommuninvånare med hjälp av öppna workshoppar, mot bättre och smidigare tjänster.


Infobrev 4/2021

Helheten för mentalvårds- och missbrukstjänster bygger en bro mellan primärvården och den specialiserade sjukvården för att förbättra kommuninvånarnas välbefinnande

Psykisk ohälsa beräknas medföra kostnader på omkring 6 miljarder euro per år i Finland. Forskning i andra länder visar att utgifterna sannolikt kommer att öka om mentalvårdsarbetet inte effektiviseras. Förebyggande åtgärder och tidiga ingripanden har betydande effekter på kostnaderna.

Det centrala målet för helheten av mentalvårds- och missbrukstjänster är att utveckla och skapa nya behandlingsmodeller för psykisk ohälsa samt lättillgängliga tjänster för invånarna i Östra Nyland, i samarbete med HNS projekt Terapiat etulinjaan. Mer information om projektet Terapiat etulinjaan finns här: https://terapiatetulinjaan.fi/. Projektets mål är bland annat att utbilda yrkespersoner i främsta linjen att använda korttidsterapi som behandlingsform – så att unga och vuxna kan få hjälp i ett tidigare skede, på basnivån. Med stöd i rätt tid kan man förhindra att problemen hopar sig och på så sätt förbättra en persons välbefinnande som helhet.

I träffarna för arbetsgruppen för mental- och missbrukstjänster deltar varje vecka yrkespersoner från olika kommuner, och för närvarande arbetar man med att kartlägga nuläget i kommunerna.  På så sätt får vi en så omfattande bild som möjligt av hurdana tjänster som erbjuds i kommunerna i Östra Nyland i fråga om mentalvårds- och missbrukstjänster.  Syftet är att lyfta fram bra arbetsmetoder och -modeller som redan finns i området samt att modigt undersöka sådana rutiner som inte fungerar. Utifrån detta kan vi fundera på nya modeller som kan förbättra tjänsterna.

Tjänsterna ska vara tillgängliga för alla kommuninvånare

Ett fokusområde i utvecklingen är lättillgängliga tjänster, som söker upp människor där de finns. Verksamheten siktar särskilt på att förstärka jämlikheten och befrämja välbefinnandet hos personer som befinner sig utanför tjänsterna eller som är i fara för utslagning. Med de uppsökande tjänsterna hjälper man människor som själva inte orkar eller kan söka hjälp. Ett annat fokusområde i utvecklingen är att erbjuda lättillgängliga digitala tjänster dygnet runt. Digitala tjänster ökar kommuninvånarnas möjligheter att få stöd och hjälp när de själva vill ha och behöver den, med hjälp av fungerande modeller för egenvård.

Tjänsterna kommer att utvecklas för att bli bättre och smidigare i samarbete med tredje sektorn, erfarenhetsexperter och kommuninvånare genom öppna verkstäder.


Infobrev 3/2021

E-TJÄNSTER VID STRUKTURREFORMEN

Ett fokus för projektet för strukturreformen i östra Nyland är att utveckla e-tjänster för produktion av tjänster inom social- och hälsovården. E-tjänsterna utvecklas i olika delhelheter inom projektet som pågår till slutet av år 2021. Distansmottagningar, distanskonsultationer och chatt-tjänster täcks av helheten för distanstjänster som nu finns framlagd.  

Med distansmottagning avses all växelverkande kontakt och kontakt i realtid mellan klienter och anställda, som till sitt innehåll kan likställas med traditionell mottagning ansikte mot ansikte.Distansmottagning kan ske t.ex. per video, med hjälp av andra metoder för kommunikation på distans och per telefon, då samtalet ersätter ett traditionellt besök på mottagningen.Metoder för distansmottagning kan även tillämpas på många gruppfunktioner. 

Med distanskonsultation avses en konsultationssituation på distans mellan experter där klienten kan delta.Med hjälp av distanskonsultationen ökas genomförandet av yrkesmångfalden inom social- och hälsovårdstjänsterna. Även uträttande av ärenden görs smidigt med ett enda besök.Distanskonsultationer mellan specialsjukvård och den grundläggande hälsovården minskar på klientremittering till specialsjukvårdstjänster. På så sätt får klienten vård snabbare.

Distanstjänsterna är ett nytt standardiserat tillägg i servicemenyn

Vid utvecklingen av distanstjänsterna är det viktigt att notera att e-tjänsterna framdeles kommer att utvidga servicemenyn, inte ersätta de traditionella serviceformerna. Alla klienter vill inte, kan inte eller klarar inte av att använda e-tjänster, men vi vill möjliggöra användningen av e-tjänster för dem som upplever att uträttandet av ärenden på distans är ett lämpligt sätt för att uträtta ärenden inom social- och hälsovårdstjänsterna.

Kommuninvånarnas syn på distansmottagningen och chatt-tjänsterna har utretts av projektet. Bland annat behovet av servicerådgivning och rådgivning via chatt-tjänsten, samt önskemålet om möjligheten att välja kontrollbesök via distansmottagning för att bl.a. uträtta samtalsärenden, så som recept- och intygsärenden lyftes fram inom den kommunala enkäten.  

Yrkesfolk känner igen behovet av att utveckla mottagningar på distans, bl.a. inom socialarbetet, rådgivningsbyråerna samt inom mentalvårds- och rusmedelstjänsterna, men år 2020 har behovet av distansmottagningar även inom andra tjänster ökat på grund av coronan. Utvecklingsbehovet för distanskonsultationen verkar vara omfattande mellan nästan alla branscher och organisationer. Även yrkesfolk väntar primärt på chatt-tjänster till såväl handlednings- och rådgivningstjänsterna som social- och hälsovårdstjänsterna.

En inledande kartläggning ger information om e-tjänsternas nuläge och riktningen för utvecklingen

I slutet på förra året inledde arbetsgruppen sitt arbete, och år 2021 har börjat genom att utarbeta en enkät för en inledande kartläggning. Enkäten samlade in data om distanstjänsternas nuläge och deras utvecklingsbehov från yrkesfolk inom sektorn. Analysen av svaren från den inledande kartläggningen pågår ännu, men preliminärt kan man konstatera att år 2020 har satt fart på utvecklingen av e-tjänsterna. Distansmottagning har redan i någon mån tagits i bruk i många funktioner i kommunerna på området. Någon chatt-tjänst har ännu inte inletts i social- och hälsovårdstjänsterna i östra Nyland, den kommer således att vara en ny serviceform i kommunerna.

Följande steg är att tillsammans med arbetsgrupperna för projektet Framtidens Social- och hälsovårdscentral välja objekt för pilotprojektet genom att utnyttja svaren från den kommunala enkäten. Vid utvecklingen av e-tjänsterna utförs samarbete bl.a. med barn- och familjetjänsterna samt med arbetsgrupperna för klienthandledning och rådgivning samt hälsovårdstjänsterna. Man vill även involvera kommuninvånare och organisationer i planeringen av användningen av e-tjänsterna, och i april kommer vi även att arrangera en workshop kring temat. Målsättningen med workshopen är att planera en verksamhetsmodell för pilotobjekten. En specifikare tidpunkt, programmet och inbjudan till workshopen publiceras i mars.

Gällande distanskonsultationen samarbetar vi med HUS och tar redan under våren 2021 i bruk distanskonsultationen i realtid inom alla kommuner på området. Detta berör till en början specialområdet neurologi samt sårvård och sömnproblem, men avsikten är att verksamheten utvidgas bl.a. till psykiatri, hudsjukdomar och kardiologi. Under våren arrangeras läkarna användarutbildningar i detta.  

 


Infobrev 2/2021

LAPE-projektet ger fart på utvecklingen av barn- och familjetjänster

Social- och hälsovårdsprojekten i östra Nyland syftar inte enbart på att skapa nytt utan också på att effektivt utnyttja det tidigare utvecklingsarbetet och att sprida god praxis till hela regionen. Ett bra exempel på detta är helheten barn- och familjetjänster, där arbetet fortsätter med det tidigare LAPE-projektet som grund.

Arbetsgruppen för barn- och familjetjänster har som mål att fortsätta det långvariga utvecklingsarbetet i kommuner, regioner och hela landet för att stödja välfärden för barn, unga och familjer. Etableringen och spridningen av de utvecklingsåtgärder och reformer som gjordes under LAPE-projektet (2017-2019) fortsätter med projektet Framtidens social- och hälsovårdscentral. Vidareutveckling av familjecentermodellen är ett av utvecklingsarbetets centrala teman, vid sidan av utvärderingen av tjänsternas processer och verkningsfullhet samt utvecklingen av ett elektroniskt familjecenter. Vi har inte tidigare haft en systematisk uppföljning av verksamhetens och tjänsternas verkningsfullhet. Därför är utvecklingen av mätare som beskriver serviceproduktionen en viktig del av helheten.

Under projekttiden 2020-2022 kommer man inom barn- och familjetjänsterna att utveckla mera lågtröskeltjänster samt elektroniska tjänster till stöd för klienter och klientarbete. När tjänsterna utvecklas, strävar man efter att förskjuta fokus på förebyggande tjänster, att skapa en integrerad helhet av tjänsterna i östra Nyland, att kartlägga de lokala servicebehoven samt att bemöta behoven med multiprofessionella tjänster. Det behövs mera lågtröskeltjänster för barnfamiljer. Tjänsterna bör också vara lättillgängliga. Tanken bakom att utveckla lågtröskeltjänster är att behovet av korrigerande tjänster minskar. när klienten får tjänster vid rätt tidpunkt, i ett tidigt skede. Särskilda fokusområden i utvecklingen av barn- och familjetjänster är stöd i föräldraskapet, separationshjälp, mentalvårds- och missbrukstjänster för barn och unga, hjälp vid våld i nära relationer samt stöd till deprimerade mödrar.   LAPE-arbetsgruppen deltar också aktivt i ett projekt som inleddes i oktober 2020 för att utveckla barnskyddet i Södra Finland (projektet Tulevaisuuden lastensuojelu). 

Målet för utveckling av elektroniska tjänster inom barn- och familjetjänster är att öka bruket av elektronisk tidsbokning, att ta i bruk en chattjänst, att öka användningen av elektroniska blanketter, att utveckla metoder för självutvärdering samt att införa distanskonsultation och distansmottagning. Arbetsgruppen för barn- och familjetjänster i östra Nyland deltog också aktivt i utvecklingsarbetet i det nationella projektet Elektroniskt familjecenter, vars verksamhet började i november 2020. Utvecklingen av ett regionalt elektroniskt familjecenter framskrider vid sidan av utvecklingen av det nationella elektroniska familjecentret.

LAPE-arbetsgruppen inledde sitt arbete i november 2020, och den håller regelbundna möten. Efter det genomförda orienteringsskedet ska gruppen inom kort inleda en kartläggning av nuläget i olika områden. Kartläggningen av nuläget gäller de tjänster och metoder som är i bruk på olika håll i östra Nyland. Arbetsgruppen kartlägger också, hur de anställda på olika arbetsplatser ser på tjänsternas verkningsfullhet. Efter det kommer informationen att sammanställas som grund för en kartläggning av möjligheterna att utveckla tjänsterna. Planerade ändringar testas med småskaliga pilotprojekt områdesvis, tjänsternas verkningsfullhet bedöms och nödvändiga ändringsåtgärder etableras i hela området genom tydlig kommunikation och styrning.


Infobrev 1/2021 

Det har blivit ett nytt år och arbeten med projekten fortsätter i snabb takt. Arbetsgrupperna har i slutet av året berett kartläggningar av nuläget inom sitt eget tema, och i början av året kommer det att komma enkäter i anslutning till kartläggningarna till kommunerna. Syftet med kartläggningen av nuläget är att utreda situationen för de problem som upptäckts för närvarande och att lyfta fram det problem som upptäckts som mätbar information. Olika mätare är en väsentlig del av utvecklingsarbetet för att vi ska kunna verifiera effekterna av de ändringar som gjorts och senare bedöma om de vidtagna åtgärderna var rätta och om de gav önskat slutresultat. Mätarna utgör också grunden för kunskapsbaserad ledning och man kommer att arbeta flitigt med dem under projekttiden.  

Under våren kommer olika teman för projekten att presenteras och den första är Kundstyrning och rådgivning inom projektet Framtidens social- och hälsocentral. 

Arbetsgruppen för kundstyrning och rådgivning har som mål att planera, utveckla och i tillämpliga delar ta i bruk en gemensam modell och gemensamma tillvägagångssätt för rådgivningen och styrningen av klienterna i Östra Nyland. Det gemensamma utvecklingsarbetet skapar förutsättningar för en allt tidigare identifiering av servicebehoven samt för att det stöd och den vård som motsvarar behovet genomförs i rätt tid. Utvecklingen av rådgivningen och samarbetsnätverken ökar också bl.a. utnyttjandet av de stödsätt som tredje sektorn och företagen erbjuder och minskar därigenom uppkomsten av servicebehov redan i ett tidigt skede. En gemensam/enhetlig modell för rådgivning och kundstyrning förbättrar också samarbetet mellan olika tjänster och områden och möjliggör bl.a. gemensam kundsegmentering samt införande av modeller med kunskapsbaserad ledning i rådgivnings- och kundstyrningsverksamheten.    

Arbetsgruppens utvecklingsarbete fokuserar i stor utsträckning både på att utveckla en gemensam modell för rådgivning och kundstyrning och på att utveckla arbetssätten och verktygen. I projektets inledningsskede koncentrerar sig gruppen på kartläggning av nuläget och precisering av målbilden. Därefter går man djupare in i utvecklingsarbetet inom olika ämnesområden – bl.a.  beskrivande av en klients servicekedjor, modeller för första bedömning och kundsegmentering, modeller för multiprofessionellt samarbete, utveckling av uppföljningen och den kunskapsbaserade ledningen. Arbetsgruppens arbete inleddes i slutet av 2020, då också arbetsgruppens färdplan preciserades. För närvarande utreder och sammanställer arbetsgruppen information enligt kommun och klientgrupp om sätten för genomförande av rådgivning och kundhandledning, utvecklingsbehov och god praxis.