Miljökonsekvensbedömning (MKB)
Lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning trädde i kraft i september 1994. Syftet med en miljökonsekvensbedömning (MKB) är att säkerställa, att miljökonsekvenserna av ett projekt utreds med tillräcklig noggrannhet, om projektet föranleder betydande miljökonsekvenser. Med MKB-förfarandet vill man också öka medborgarnas möjligheter att delta i och påverka planeringen.
Ett MKB-förfarande är inte i sig någon tillståndsprocess, men projekt för vilka MKB-förfarande förutsätts kan inte beviljas egentliga tillstånd innan projektets verkningar har bedömts.
MKB-förfarandet inleds genom att den projektansvarige lämnar in ett bedömningsprogram till kontaktmyndigheten, som är den regionala närings-, trafik- och miljöcentralen (ELY). I bedömningsprogrammet utreds, vilka alternativ för genomförandet och vilka verkningar man kommer att undersöka under planeringen. Också de verkningar som berör människorna ska utredas under MKB-förfarandet. Efter att de alternativ som läggs fram i bedömningsprogrammet och deras verkningar har undersökts, sammanställs alla data i en miljökonsekvensbeskrivning.
Kontaktmyndigheten informerar allmänheten om bedömningsprogrammets och –miljökonsekvensbeskrivningens anhängighet, sammanställer de inlägg och utlåtanden som getts med anledning av dem, och utarbetar på basis av dessa handlingar och sin egen expertis ett utlåtande om bedömningsprogrammet och miljökonsekvensbeskrivningen. MKB-förfarandet avslutas, då kontaktmyndigheten har avgett sitt utlåtande om miljökonsekvensbeskrivningen.